Nästan 2 år sedan start

Det har gått nästan två år sedan jag startade den här bloggen. Jag trodde aldrig att jag skulle ta steget att börja skriva offentligt och trots att jag alltid publicerar mina inlägg har jag fortfarande, idag, svårt för att låta andra läsa mina texter när de befinner sig i min närhet. Kan det ha att göra med ödmjukhet eller rent av en pinsam känsla? Jag har faktiskt inget svar på det. Bara vetskapen om att andra läser mina ord får min kinder att ändra färg och mitt hjärta att slå hårt.

När jag går tillbaka för att återskapa vissa minnen och läsa mina tidigare inlägg kan jag ibland bli överrumplad och rent av förvånad över det jag skrivit. Jag känner inte riktigt igen mig själv, hur jag var då och hur jag är nu. De texter som finns är vackra, tänkvärda och inspirerande. Det finns ord som är uppmanande och lite provocerande. Men framför allt finns det inlägg som handlar om att kämpa, att aldrig släppa taget om sina drömmar och att alltid följa sitt hjärta.
Har jag tappat det? Har jag helt enkelt släppt mina åsikter och blivit lat? Eller har jag mognat? En blandning av allt kanske. Jag älskar att skriva och jag vill alltid fortsätta med det även om jag utbildar mig till något helt annat.
Att skriva gör mig glad, jag kan uttrycka mig så mycket bättre och jag kan kanske få någon att fundera på sin tillvaro!

En dag hoppas jag att jag kan förmedla alla mina känslor i verbala ord. En dag vill jag stå framför människor för att inspirera och ge dem samma glöd som brinner i mig.


Kommentarer

Varsågod och kommentera:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0