LÄS

Artikeln ur Skånskan där jag och mina vänner deltog som workshops ledare i dans och teater!

Spännande, exhalterande... WOW!

Att arbeta framför scenen har alltid varit en självklarhet för mig. Men att arbeta bakom har faktiskt aldrig slagit mig. Under tiden som repetitionerna med Sweet Charity pågick (tyvärr inställd nypremiär) fick jag en helt ny syn på detta fenomen. Att producera, regissera och ställa allt till rätta, veta vart alla ska hålla hus och ha ett stort ansvar över hela produktionen har lockat mig alltmer. Och så som Mathias sa:

- Nöjesbranschen är svår. Konkurrensen är stenhård och att hela tiden ha en sådan press på sig är tungt.

Inte för att det gör mig något, jag blir bara triggad av konkurrensen runt om mig, men det han sa lockade mig till att tänka i flera och nya banor.
Så när vi tillsammans klev in på MalmöOperans besöksingång öppnade jag mina sinnen för att få erfara en helt ny värld. Och efter två och en halvtimmes möte om Malmö stads Näringslivsgala, scenografi, ljud/ljus, effekter och allmänna praktiska saker kände jag mig mer än nöjd och en aning yr. Nåja, alla termer kanske inte satt men att arbeta backstage ger något. Nya möjligheter, en nya syn men framför allt- Livserfarenhet (tyvärr kan jag inte avslöja några smaskiga fakta... hemlighetsstämplat! Sorry...)

Praktikplats som assistent åt Live ansvarig för hela galan... inte så pjåkigt alls!

---

MALMÖ NÄRINGSLIVSGALA- MALMÖ OPERA/MUSIKTEATER

16 Mars 19.00

Programledare:

    

 

Artister:

   



Bilder från: Malmö Stads Näringsliv

Jag vet inte vart jag ska ta ton. Detta inlägg var från början tänkt att handla om det första mötet med Sweet Charity gänget. Ni skulle få en liten inblick i hur allt gick till, hur härligt det var att äntligen komma igång och hur allt lektes fram. Men när jag satt mig på stolen i den kantiga ringen i salen på Lunds stadsteater stannade mitt hjärta och gång på gång ekar de ödesdigra orden:

- Jag har mycket tradiga nyheter...

Min hjärna slutade fungera vid samma ögonblick som Mathias tog till orda. Mitt hjärta sprack i tusen bitar och föll ner som aska på golvet. Mina tårkanaler var nära att svämma över och dränka hela ansiktet i tårar.

- Nypremiären av Sweet Charity är inställd.

Jag vet inte hur många gånger dess ord kommer hoppa mellan väggarna i huvudet.
Jag har bara minnen av korta sekvenser och ord men ändå minns jag allt som om alla stod omkring mig i detta ögonblick.
- Affärsmässiga beslut
- Dålig biljettförsäljning
- Inte den respons vi väntat oss
- Finanskris
- En risk vi inte vill ta

Det är INTE av den saken att jag övat in allt under 1,5- två pressade veckor som gjorde hål i min kropp. Hela inlärningen gjordes av rena farten. Så är jag skapt och det intresset kommer jag bära med mig hela livet. Det är av den enkla anledningen att jag längtat så extremt mycket efter att få samlas hela ensemblen och få stå på scen, ge 150% varenda gång, få strålkastarna i ansiktet, ha en inre rädsla av att någonstans göra fel och se ridån falla och höra hundratals applåder.
DET ÄR LYCKA!
En lycka som är obeskrivlig men som just nu tycks vara långt, långt borta.

Musikal är mitt liv, min familj, mitt hem och mitt allt. Det är något som aldrig kommer lämna mig utan följer mig ändå ner i graven och följer mig i evighet.

Just nu är jag TOM. Tårkanalerna är tömda. Vätskan är slut och saltet behöver fyllas på för att kunna producera nya tårar. Jag har inte glömt och kommer aldrig glömma, men nu ser jag framåt. Även om kroppen ännu inte vilat upp sig efter gårdagens... beslut! Och mitt hjärta har ännu inte läkt.

...

Men det är vid sådana här tilfällen som jag också blir taggad. Inom mig växer en känsla av något jag inte kan sätta ord på. Jag lyfter upp och i mitt huvud reser sig en kraft som säger:

- Jag ska visa dem. De ser inte sista gången av mig. Jag SKA bli musikalartist. Jag ska sätta upp stora musikaler och jag SKA få ge allt och ännu mer. Tills den dagen jag stupar av ren trötthet men med ett lyckligt sinne.

I och med att Sweet Charity snart har nypremiär på Lunds Stadsteater håller mina egna små repetitioner på för fullt. 
Gårdagens fyra timmars studerande och noga nedskrivna detaljer på hur kroppen ska röra sig och varje lite rörelse till 'Big Spender' tär på koncentrationen.

Men KUL är det!!

Sex riktigt snygga brudar från gruppen "Sixties" körde ett 60tals medley på Eslövs Medborgarhus kultur- och idrottstipendiegala 5/2.

Fullsatt och rykigt värre...

Efter lördagens jiveuppvisning på Friskis&Svettis nyinvigda sporthall i Hörby har jag verkligen insett vad en taggad publik gör för en artist. När jag och mina fyra danspartners kom inklappandes i den stora salen lyftes hela taket av hundratals applåder och stående ovationer- INNAN vi ens börjat! De fem minutrarna av dans sprang iväg och med svettiga toppar bugade och neg vi tills knänen närapå vek sig under oss.


Vilken härlig publik- tänk om varje uppträdande kunde vara som en rock'n'roll/ jiveuppvisning!

Från vänster topp: Isabelle, Emil, Lovisa (jag), Titti, Sissi, Emma, Frida, Katarina, Britt- Marie, Lina
Sittandes från vänster: Elvira, Jason, Sara
Frånvarande: Cornelia, Ebba 

TOGETHER 2008

Romain från laFrance (professionell inom bland annat Poping) sammanfattning från helgens dansföreställningar (med mina egna översatta ord):

Musikalklassen var en av de bästa grupperna på grund av "känsla, utstrålning, elegans och synkronisering". Till och med bättre än Jazz Fortsättning/Avancerad.

---

Attitude 69's speciellt utsända fotograf about ME:

"Du är en otroligt duktig dansare. Känsla, utstrålning och härliga rörelser."

---

Jason Lewis:

"Vem har sagt att du inte skulle kunna bli professionell? Jätteduktig!"

Efter ett antal framträdanden och uppvisningar runt om i lilla Eslöv kan jag och mina vänner kalla oss för 'lokala kändisar'.

Den 5 februari 2009 går det att se mig och de andra på Eslövs stora stipendiegala i Medborgarhuset. Efter gårdagens show lyckades vi tydligen briljera så mycket att den utsända talangscouten hyrde oss direkt. Snacka om snabba ryck!

VIP galan nästa!