Klockan 6 ringde klockan idag (en söndag!!!) när hundutställning i Bjuv stod på schemat. Jag och min klasskamrat Olivia tog tåget i god tid för att hitta fram till Bjuvs Brukhundsklubb och väl framme möttes vi all ett femtiotal Shetlands sheepdogs i alla möjliga tecken och färger.
Lite bilder från dagens molniga och kalla men dock gulliga evenemang.


  VS 

Resultat: Ja ganska lika! ;)



 

Så har vi äntligen varit på två lägenhetsvisningar i Ängelholm. Den första på 80 m² med 3 rum och kök visade sig vara riktigt trevlig med en okej hyra på 5579:- inklusive värme och vatten. Ljus, stort kök, många garderober, walk-in-closet och badkar. Den andra lägenheten var extremt stor på 107 m² och trots det stora utrymmet som det medfar kände jag ingen riktig lycka. En hyra på 7800:- inklusive värme, vatten och kabeltv lät lite för maffig för vår ekonomi. Nu väntar vi på svar om vi blivit godkända och kan flytta in i juli eller om lägenheten gått till någon annan spekulant.

Den stora skräcken är dock att vi kanske står bostadslösa i höst för nu är vår nuvarande lägenhet uppsagd. Men det brukar alltid lösa sig!

Imorgon åker jag och min sambo på två lägenhetsvisningar i Ängelholm. Spännande att se om mina förväntningar infrias eller ej och självklart hoppas jag på mitt drömboende. Och i nästa vecka säger vi upp vår nuvarande lägenhet... Var beredd!

ChocoDeli Smakfestival 2010 kan stolt presentera vår nyinkomna huvudsponsor Helsingborgs Dagblad. HD är en välrespekterad mediekanal som når tusentals läsare varje dag och det känns underbart att vår mässa ytterligare tar ett steg mot en fantastisk helg i oktober!

ChocoDeli Smakfestival 2010 på Helsingborgs Konserthus 30-31 oktober.

Besök vår hemsida genom att klicka HÄR!!

ChocoDeli finns också på Facebook och Twitter.

Nu när sommarvärmen smyger sig på börjar också djuren ta sig friheter som jag faktiskt aldrig tidigare varit med om. På vår terrass har vi många fåglar som gillar att sitta och titta ut över gräsmattan och gatan och speciellt en skata brukar tycka om att leta mat under vårt utebord. Igår satt jag och min sambo i soffan när vi helt plötsligt fick besök. För in genom altandörren hoppade skatan och gick runt lite i lägenheten. När han upptäckte att vi satt och stirrade på honom vände han sig mot oss, tittade på oss med stora ögon som om han ville säga ursäkta och hoppade snabbt ut igen. Inte mindre än två gånger hände detta på en och samma dag. Nu har vi öppen dörren bara för att se om det händer igen!

För det är inte varje dag vi får hembesök av en skata! (förutom våra respektive svärmödrar...)

Kreativiteten som varit undangömd för ett tag är äntligen tillbaka!! Nu flödar den igen och jag tror nog att det har med vårens ankomst att göra. Jag har fått höra att jag är en känslomänniska och visst känner jag att mina sinnen utvecklas efter årstid och väder.

Känner ni det?

Så har jag beställt min första Linas matkasse och väntar hem leveransen i vecka 24. För 499 kronor får jag hem en kasse anpassad för fem dagar och fyra personer, inhandlad, levererad och förberedd med recept av dietisten Lina.
Om jag efter den första leveransen fortsätter är tveksamt eftersom priset kommer förändras från 500lappen till 750, då med administrativa och frakt inräknad.

Spännade är det i alla fall och jag återkommer med en recension!




Bild: från Linas Matkasse

När jag var liten spenderade jag otroligt mycket tid hos min mormor och morfar. De var som ett par extraföräldrar när mamma arbetade och jag älskade att spendera min dagar och nätter hos dem. Vi åkte på semester och vi firade högtider tillsammans.

Min mormor har alltid varit en riktig krutkärring. Hon hoppar fram och tillbaka i köket och hon vill hinna med allt. Hon älskar att cykla till sjön, gå i kyrkan och plocka blommor. Hon älskar att laga mat, att baka och att måla. Min mormor är också konstnär och jag tror att de flesta i vår släkt har flera av hennes tavlor. Min mormor tycker om att bada näck, att åka båt på sommaren och att åka skidor på vintern. Hon tycker att det är fantastiskt när det kommer folk på besök och när vi hittar på äventyr. Hon har alltid varit en stark kvinna med klar röst och med dynamit i handlingarna. För henne har det alltid varit viktigt att man ska sträcka på ryggen, kämpa framåt och samtidigt alltid leva i nuet.

Men för fem år sedan fick min mormor bröstcancer. Och med de starka medicinerna som följde försvann mycket av den orken och kraften hon alltid haft sedan ung. Hon fick komplikationer genom att behandlingen satte sig på lungor och hjärta. Min handlingskraftiga och själsstarka mormor började brytas ner.
Mormor friskförklarades efter några år men de starka medicinerna avlöste bara varandra.

I fredags åkte mormor in på sjukhus. Lungkapaciteten har sakta men säkert sjunkit och hon fick hjärtflimmer. Snart har mormor legat på lasarettet i en vecka och hon blir allt sämre. Min starka mormor vill inte ge upp men det är som att alla krafter försvinner när hon ligger där. Hon har aldrig gillat sjukhuset, hon vill hem men hur ska hon kunna göra det när hon måste få hjälp på plats?

Mormor, du måste kämpa! Du har sagt att livet är en gåva och du är väl inte beredd på att ge upp det ännu?

Så är resan upp till Stockholm bokad och så även praktikmötet/ intervjun (494 kronor tur och retur med Veolia Transport= Riktigt bra med tanke på att jag även åker i första klass). Nu väntar jag med spänning på dagen D då jag ska få träffa min, förhoppningsvis, framtida praktikplats. Kanske hinner jag även med en snabbis hem till familjen under tripen!

Efter dagens repetition inför kommande show på IKEA i Helsingborg, mötte jag och Magnus hans gamla kamrat och kollega Lars Leishem från Malmö Opera. Intresserad som jag alltid blir av människor från teaterns värld lyssnade jag noga med munnen halvt öppen och med vidöppna ögon. Efter en del snack och gamla minnen kom vi så småningom in på mitt favoritämne, nämnligen MUSIKAL. Jesus Christ Superstar blev direkt ett samtalsämne och eftersom Lars arbetat med Ola Salo under denna tiden fortsatte historierna om honom. 

"Under åren som Kristina från Duvemåla spelades på Malmö Opera fick Ola hoppa in som rollen Robert några gånger när ordinarie Peter Jöback skulle på audition i London. Björn och Benny lät aldrig Ola få öva på rollen ordentligt och det ledde till att Ola blev sen in på scenen den första kvällen. Jag (Lars) som spelade Arvid stod på scen och skulle hugga med yxa samtidigt som Ola skulle stoppa mig. Men på grund av Olas sena entre missade han mitt huggande och kom inrusandes på scenen för att hinna med alla repliker. Han hoppade fram till mig och landade på min fot som bröts mitt på scenen och eftersom vi precis börjat fick jag spela klart hela musikalen med bruten fot."

Det var precis där, i slutet av historien, som saker och ting gick upp för mig, och jag slängde ur mig:

- Vänta, var det du som spelade Arvid i Kristina?

- Ja, svarade Lars och log.
- Över 500 föreställningar och jag är även med på skivan som spelades in.

Arvid från Kristina! Helt otroligt fantastiskt! Och jag som brukar stå hemma i vardagsrummet och sjunga till hans låtar (det fick han också veta).

Lars alias Arvid, som numera är pensionerad, visade sig vara en mycket trevlig och ödmjuk man som till och med gav mig en kram när vi skulle gå åt skilda håll. Ett möte med Arvid- från Kristina från Duvemåla! Min dag var gjord!

Citat från helgens dansföreställningar A Tribute på Medborgarhuset i Eslöv.

Juliana, dansare och koreograf på Attitude 69:
- Vilken blick du har i Dirty Diana, Lovisa. Jag stod på sidan av scenen och man drogs direkt till dina ögons utstrålning!

Efter 3 dansföreställningar i helgen måste jag erkänna att jag är mycket nöjd... och helt slut! Att hela tiden ha gett 110% på scen samtidigt som jag varit ansvarig för 30 stycken små 7-8 åringar har minst sagt varit krävande men samtidigt mycket roligt. Och att jag dagen innan föreställningarna fick lära mig en ny dans till låten "Bad", för att leda barngrupperna, gjorde att jag kände lite extra press. Som tur var löste allt sig perfekt och de 1200 personerna som gått man ur huset fick se en hejdundrande show.

Nu väntar jag på tidningens recension och många läckra bilder!

Det har gått nästan två år sedan jag startade den här bloggen. Jag trodde aldrig att jag skulle ta steget att börja skriva offentligt och trots att jag alltid publicerar mina inlägg har jag fortfarande, idag, svårt för att låta andra läsa mina texter när de befinner sig i min närhet. Kan det ha att göra med ödmjukhet eller rent av en pinsam känsla? Jag har faktiskt inget svar på det. Bara vetskapen om att andra läser mina ord får min kinder att ändra färg och mitt hjärta att slå hårt.

När jag går tillbaka för att återskapa vissa minnen och läsa mina tidigare inlägg kan jag ibland bli överrumplad och rent av förvånad över det jag skrivit. Jag känner inte riktigt igen mig själv, hur jag var då och hur jag är nu. De texter som finns är vackra, tänkvärda och inspirerande. Det finns ord som är uppmanande och lite provocerande. Men framför allt finns det inlägg som handlar om att kämpa, att aldrig släppa taget om sina drömmar och att alltid följa sitt hjärta.
Har jag tappat det? Har jag helt enkelt släppt mina åsikter och blivit lat? Eller har jag mognat? En blandning av allt kanske. Jag älskar att skriva och jag vill alltid fortsätta med det även om jag utbildar mig till något helt annat.
Att skriva gör mig glad, jag kan uttrycka mig så mycket bättre och jag kan kanske få någon att fundera på sin tillvaro!

En dag hoppas jag att jag kan förmedla alla mina känslor i verbala ord. En dag vill jag stå framför människor för att inspirera och ge dem samma glöd som brinner i mig.

Här kommer en liten kurs i hur man uttalar 4hArt Production korrekt!


[fuʁ ɑː ɑːt pɹəˈdʌkʃən]

alltså,

foUr h A:t pr\@"dVkS@n

Kan ni det nu?

Lite förenklat:

4 (four) h (engelskans h, uttalas eɪʤ/"age") Art Production

Bra!

Nu går jag och väntar på svar om det blir ett möte i Stockholm den 1 juni eller inte. Eftersom biljetter ska inhandlas och tider ska planeras känns det som att jag går på nålar och jag förväntar mig inget svar på en vecka eftersom ansvarig är ledig för tillfället (!). Jag har dock hittat riktigt bra biljetter på 299 respektive 195 kronor Hässleholm C- Stockholm C och vice versa hos Veolia och har jag luskat ut saker och ting rätt så stiger deras priser aldrig över 300 kronorsgränsen.

Vad jag däremot inte vet är hur pass bra de är med att hålla tiderna och liknande. Någon med erfarenhet från Veolia Transport?

För två veckor sedan trodde jag att den här sommaren var min sista.
Inget jobb, ingen inkomst, ingen mat, slut!
Veckan senare stod jag med två jobb i handen. Och jag måste erkänna att det nästan är svårare att välja mellan två än att stå med inget alls. För i och med att jag vet att jag har jobb så måste jag väga fördelar mot nackdelar och komma fram till ett val. Och därmed tacka nej till ett av jobben.

Så här kommer min analys (först fördelar, sedan nackdelar):
OBS! Notera att jag på Posten i Västerås arbetar som brevbärare och på Coal Promotion i Malmö som företagsförsäljare OBS!


Posten Västerås

+Fördelar+
+Grundlön
+Bilkörning/ Utomhus
+Möte med människor
+Hemma med familjen/ vänner
+"Jag vet vad jag får"

Coal Promotion Malmö

+Fördelar+
+Heltid hela sommaren (8v)/ Jobb 1 ggn/v fram till sommaren
+Utmaning/ Ngt nytt
+Låg resekostnad
+Utomhus/ Omväxling
+Social kontakt
+Utbildning

Posten Västerås

-Nackdelar-
-Halvtid 5h/ dag i 4 veckor
-Rutinarbete
-Hög resekostnad bil t o f
-Borta från Tobbe
-Utflyktskostnader/ Resekostnader Skåne

Coal Promotion Malmö

-Nackdelar-
-Provision/ Ingen grundlön
-Krävande/ Hårt arbete
-Lång starttid


Vad tycker du?

Så har jag fått mitt företagsnamn godkänt av Bolagsverket och jag måste erkänna att det känns riktigt bra. Hemsidans utformning är nu i full gång och om två veckor anmäler jag företaget till Skatteverket.
Snart är det dags!

Titta på första utkastet av hemsidan HÄR! (www.4hart.com)