...VÄRLDENS BÄSTA SÅNGARE/ SÅNGERSKOR

Världens BÄSTA sångare:
FREDDIE MERCURY- att någon kan göra sådan musik och skapa toner som bara flödar ur munnen är en något otroligt. Alla låtar lämnar mig med en känsla av nyförälskelse i kroppen.
Helt fantastisk!

VARNING!!! GÅSHUD, GÅSHUD, GÅSHUD... Jag lovar. När 'Queen i Montreal' strömmar ut från teven kan inga grannar få en blund i ögonen.

 
 DVDn som är ett måste i hyllan!


Världens BÄSTA sångerska:
WHITNEY HOUSTON- första gången jag fick höra Whitneys stämma i och med 'the bodyguard' blev jag salig av hennes breda register. Visst wailandet kan tonas ner men som slutsummering innehar hon en säregen röst som klingar länge i öronen.

---

Sveriges BÄSTA sångare:
TOMMY KÖRBERG- det finns INGEN, absolut INGEN som Tommy!

 

Sveriges BÄSTA sångerska:
HELEN SJÖHOLM- Jag undrar om det finns någon som undgått att Helen är min absolut främsta förebild. Jag skulle kunna lägga ut sångfil efter sångfil, video efter video men besparar andra den omgången. Jag skulle kunna sjunga sångtext efter sångtext, ord efter ord för alla som ville men låter munnen vila ett tag.

 

---

VÄRLDENS BÄSTA SÅNG I ALLA KLASSER:

BOHEMIAN RHAPSODY

---

Övriga favoriter:

Michael Jackson
Dolly Parton
Dixie Chicks

Peter Jöback
Peter Johansson
Niklas Andersson
Orup
Sanna Nielsen

Det blir Landskrona i höst. Att tacka Ja till eventkoordinator utbildningen var inget svårt beslut när jag tänkt igenom hela situationen. Aldrig att jag ger upp en musikalkarriär som satts igång det senaste året men att ha en extra väg att gå för att nå dit ser jag inte som ett hinder. Att samtidigt kunna dansa och sjunga vid sidan av tror jag blir en fortsatt morot med energi på vägen för att nå de mål jag satt upp för mig själv.

Det enda problemet som jag ställs inför nu är det egna boendet.
Hyreslägenhet? Bostadsrätt? Och i sådant fall, hur gör man med finansiering?

Frågorna måste besvaras men framtiden ser ljus ut och det är med spänning jag går mot uppropet den 17 augusti på Techfuturum Landskrona.

Jag blev antagen:

till eventkoordinatorutbildningen i Landskrona
till Dansakademien Öresunds danslinje i Malmö

CHOCK!!!
(speciellt danslinjen eftersom så många duktiga dansare gjorde samma audition)

NU återstår det slutgiltiga valet.
Många faktorer måste vägas in och det finns självklart för- och nackdelar med båda.

---

Eventkoordinator:

- 2 år (80 kypoäng), avklarad examen inom eventbranschen vilket innebär att jag kan inrikta mig på vilket ämne som helst inom kultur- och nöjeslivet exempelvis MUSIKAL.
- Kostnadsfri, statlig skola.
- Rätt till CSNbidrag/lån.
- Kontakter som kan innebärar stora fördelar i framtiden och för min egen karriär. Samarbete med företag och institut som Dramaten, Malmö Stadsteater, Malmö Arena, Wallmans Salonger, Skåneidrotten, miljörörelsen, dans- och musikbolag, regissörer och filmskapare, modeskapare etc. Finns även möjlighet till praktikplats hos flertalet musikal-, musik- och teaterproduktionsföretag/bolag.
- Kompetenta lärare och ett flertal föreläsare.
- Erhållna kunskaper inom marknadsföring, projektledning, ekonomi etc.

Efter utbildningen:

- Utbildad projektledare, konsult, professionell arrangör.
- Möjlighet att starta eget.
- Möjlighet att bli anställd i de företag där man haft praktikplats under studietiden.
- Bra att falla tillbaka på om den egna karriären tar stopp.

Nackdelar:

- Lätt att bli fast och inte satsa vidare på musikalbranschen.

---

Dansakademien Öresund:

- 1 år, vilket innebär att jag kan gå vidare nästa år mot högre utbildningar.
- Stor personlig utveckling och hård träning.
- Danspass 11 gånger i veckan (4 ggr klassisk balett, 3 ggr jazz, 4 ggr modern fridans).
- Möjlighet att lägga till sång-, och musikämnen vid sidan av dansutbildningen.
- Möjlighet att gå vidare till högre utbildningar inom dans- och musikalbranschen.
- Kontaker med internationella dans- och musikalföretag, skolor och samarbete med balettakademierna i Sverige.
- Kompetena lärare med hög utbildning och egna erfarenheter av branschen.

Efter utbildningen:

- Hög merit för kommande utbildningar och framtida arbeten.

Nackdelar:

- Hög kostnad 24000:- /läsår alt. avbetalning 3000:- /månad
- Ej studiemedelsberättigad/ ej CSN lån.
- Utbildningen är på halvfart, 23 timmar i veckan som gör att man kan arbeta på kvällar och helger för att finansiera kurserna.

När jag tidigare i veckan fick samtal om att jag var välkommen på Dansakademien Öresunds audition i Malmö tackade jag ja direkt. Trots att de valt att göra ett upphåll för musikallinjen på grund av för få sökande såg jag en dansaudition som ett ypperligt tillfälle att både få se min personliga utveckling under året och vara med på ett professionellt danspass. Så utan några som helst förväntningar tog jag tåget in till akademiens danslokaler i Malmö.

Under ett tre timmars pass dansades klassisk balett (till min förtjusning), jazz och modern fridans. Jag kände mig ledig i kroppen och hade riktigt roligt trots att många professionella dansare stod före mig i kön att visa upp sig.
Efter en kort intervju med helt och hållet ärliga svar gav jag mig av.

Under året som gått har jag verkligen utvecklats som dansare och det är med glädje som jag inser hur mycket dansen gett mig både fysiskt och menalt. Självklart hoppas jag på en plats på danslinjen men många duktiga dansare som dansat flera år längre än jag själv vill samma sak.

Under senare tid har jag fått ta lärdom av det sceniska arbetet bakom själva föreställningen, planeringen och efterarbetet. Jag har insett hur viktiga personer som ligger bakom ett arrangemang men som aldrig får synas på samma sätt som artisten på scen. Det är en person som måste brinna för sitt arbete, som måste ha koll och organisering på allt och som får lära sig att aldrig riktigt få samma uppmärksamhet som ett 'dragplåster'.

Den 9:e juni tog jag tåget till Landskrona för att visa mitt intresse vid Techfuturums KY utbildning som eventkoordinator. Efter en timmes introduktion fick vi under dagen i uppgift att i grupp arbeta med ett evenemang, samtidigt som intervjuer genomfördes med oss sökande.
Efter en dag med brain-stormande och idékläckande redovisade vi vårt projekt, en mycket detaljerad och noga genomtänkt uppgift.

Intervjuerna visade sig vara krångliga men överkomliga med frågor som:
- Vart är du i branschen om fem år?
- Senaste evenemangen?
- Beskriv dig i en kreativ situation?
- Samarbete i grupp?
- Ansvarstagande, organisation och ledarskap?

Krävande, men dock så intressant, roligt och med viktiga kunskaper i bagaget.

Varje gång jag står inne på en polisstation eller liknande myndighet och väntar på att pass/ID kamerans blixt ska utlösas kan jag aldrig sluta förundras över hur konstiga fotona blir. Jag ser mitt ansikte, som i detta skede ser helt och hållet normalt ut (kanske lite sammanbiten min men tydligen måste man se 'normal' ut- NORMAL?? Mitt normala tillstånd är INTE ett närapå smärtsamt utseende. Det är ett smil), och jag försöker le med ögonen istället för med munnen. Men samma sak händer varje gång.

När bilden kommer upp på skärmen har plötsligt den 'naturliga' nunan bytts ut mot nån karikatyr av mig själv.
Ögonen sitter snett, det ena är extremt mycket större än det andra och käkarna ser ut som om de blivit sammanklistrade av för seg kola. Kinderna är uppblåsta och ansiktet liknar något som blivit insmetat med kortisonsalva. VARENDA GÅNG!!

Snacka om I-landsproblem... men det försätter mig i alla fall i tankar...

Eftersom jag trott att alla auditions för min del nu var över blev jag lite smått överraskad när Dansakademien Öresund ringde mig i förra veckan. Deras audition för musikallinjen skulle hållas runt midsommar och därför hade det varit omöjligt för mig att delta. Men nu förklarade de situationen som förändrad eftersom, som tidigare år, det var så få sökande till musikallinjen (!) att de valt att göra ett uppehåll. Jag fick förfrågan om att komma ner och göra danslinjens audition istället.

Tid: 16 Juni kl. 10.00

I nästan ett år har jag bott i det rum som nu står tomt och som jag numera saknar nyckel till. Att flytta till ett internatboende innan själva 'flytta-hemifrån'- och 'lämna-boet' stadiet har, för mig, varit en bra anhalt innan det riktiga vuxenlivet öppnar sin dörr. Nu kan jag med nya ögon möta en värld som har sina hinder och kanter men genom internatåret har jag fått en försmak av det många studenter och ungdomar längtar efter- FRIHET, EGET ANSVAR och ETT HEM!

 



 



 



 



 



 



 



 

---

Bilder: Patrick Becker, Lina Fyhr

Flytten från internatboendet till den nya sommarlägenheten analkas i veckan och utkörningen av alla miljontals väskor och flyttkartonger skedde till viss del idag.

Magiska boxar för den nyinflyttade:

Bröllop i Klosterkyrkan i Lund på Nationaldagen där jag var solist  (rösten kändes aningen sliten efter en helspäckad vecka med Gate 36 men att dömma av tårarna hos brudparet och församlingen i kyrkan lät det bra)

Sång: Fields of gold- Sting/ Eva Cassidy, Sång i folkviseton (dikt)- Tonsatt av brudgummen

Caroline:
- Tjenare :) Vad duktiga ni var på musikalen! Jag satsar mina pengar på dig som sångerska!

Patrik:
- Ni var riktigt bra! Ni bjöd på flera rysningar i kroppen :)

Emmas pappa:
- Lovisa, vilken inlevelse. WOW! Du var helt underbar.

Saras pappa:
- Du var bäst. En sån inlevelse. Jag har själv hållit på med teater som ung och jag såg att du kom in i din roll så bra. Du var så trovärdig!

---

Från familjen efter fredagens föreställning:

  


  

Och självklart lite kritik från lillebrorsan (men det är som vanligt):



BLOMMOR efter föreställningen:

Från genrepet i måndags (jag längst bak till vänster)

Skånska Dagbladets artikel idag:

(utdrag)
2009-06-03 17:08 ESLÖV
Gate 36.
Det är titeln på musikalen som eleverna på Folkhögskolans musikallinje satt upp.
Manuset har klassen själv skrivit.

– Handlingen utspelar sig på en flygplats där olika människor tvingas vänta tillsammans eftersom deras flight blivit inställd. Olika livsöden möts och publiken får lära känna var och en av karaktärerna, säger läraren Ulrika Nero.

LÄS HELA HÄR!

Idag lades de antagna och reserverna till M:1 i Bjärnum ut på internet.

Jag står som 6:e reserv

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta- att bli reserv är så otroligt smärtsamt. Det är som en fråga som aldrig blir besvarad. Kommer jag in, kommer jag inte in? Det känns dock bra att lärarna kan tänka mig en plats i Bjärnum och är nyfikna att se mer av mig.

Min största önskan är just nu att några av de 40 personer som är antagna ska säga NEJ!

Jag måste faktiskt erkänna att månaderna av auditions och förberedelser inför vår slutproduktion 'Gate 36' tagit på mina krafter. Och jag kände mig, tråkigt nog, inte alls lika exhalterad inför Wendelsberg folkhögskolas audition som jag gjort på tidigare skolor. På fredagen tog jag dock tåget för att några timmar senare stiga av i Mölnlycke. Vilken syn som mötte mig! Strålande vackert väder och en temperatur som inte liknade något annat slog emot mig när jag klev av på den ödsliga perrongen. Trots att klockan var strax före nio på kvällen var sommarvärmen ett faktum. Det dryga kilometern till skolan gick snabbt och jag installerade mig direkt i skolan gymnastiksal. Vilket område! Alla byggnader likande snarare en stor herrgård med stall och stora gårdar än en skola. Trots denna maffiga syn kunde jag inte släppa tanken att jag helst av allt velat krypa ner i min egen säng där hemma. Det chockade mig lite att jag kände så eftersom jag alltid annars är överentusiastisk över auditions. Jag lyckades somna i den stora gymnastiksalen i hyfsad tid, trots andra sökanden och deras tjatter.

På morgonen efter frukost blev vi indelade i grupper varav jag blev rundvisad av 'Micke är pepp' med mina fem andra gruppkamrater. Våra prov var inte inplanerade förrän senare på eftermiddagen och därför fick vi en del tid över att se oss omkring och ta del av vardagen för eleverna på folkhögskolan. Några av årets ettor visade sin slutproduktion men jag blev inte alls imponerad. Dålig story och till och från även falsksång!
Jag blev tyvärr mindre och mindre taggad när jag diskuterade utbildningen med några av de nuvarande eleverna.

Jag fick reda på att de arbetat i perioder men att de i början av terminen har ett danspass om dagen. Däremot har många som börjar inte dansat tidigare vilket innebär att de måste börjar helt från grunden. Personer som har dansat sedan tidigare kan därför känna att de tyvärr inte utvecklas så mycket inom dansen.
De har endast 20 minuter sång i veckan (däremot kör och musikensemble), inga hemläxor ("Om man inte ber om det" CITAT), ingen scenisk framställning, ingen auditionsträning eller mickteknik. ALLT det som jag sett fram emot att lära mig. Redan DÅ insåg jag att det här verkligen inte var något för mig. Hur ska jag kunna i utvecklas inom något som inte ens finns på schemat? Dansen är det främsta jag vill utvecklas i och om jag måste börja från grunden återigen tror jag själv inte att det skulle hjälpa mig. Det som gjorde mig mest förbryllad var när en av förstaårseleverna sa:

Fråga:
- Hur är lärarna då? Sångläraren?

Svar:
- Jo de är bra. Det är inte alla som gillar sånglärarens sätt att arbeta och det finns vissa som gör det men det är helt individuellt. Fast hon är ju kompetent!

Jag genomgick mitt sång- och teaterprov som gick hyfsat. Jag hade valt ut en bra tonart till 'Somewhere' men när min gruppledare studerade mina papper gav han mig en tonart som han sa var den 'rätta'. Vilket visade sig bli alldeles för LÅG!
Jag tror också att min nyfunna inställning till skolan lyste igenom men jag gick därifrån med rak rygg.
Jag stannade kvar för att se andraårselevernas slutproduktion 'Rocky Horror Show' och trots att jag blev mer imponerad av dem (dock minimal dans) beslutade jag mig för att avbryta min audition.
På kvällen åkte jag hem och jag kände verkligen vilken tyngd som lättade från mina axlar!

När jag anlände till musikteaterskolan i Bjärnum på fredagsmorgonen den 22/5 blev vi direkt anvisade till en köplats för att hämta ut nummerlappar som skulle bäras synliga hela dagen. Den här strålande morgonen började utan hinder förutom en liten försening i tågtrafiken. Men väl framme i Hässleholm flöt det kollektiva skåneresandet på i bra takt. När vi samlades i teatersalen (jag satt längs fram: Syns man inte, finns man inte) klockan nio fick vi, efter en lång genomgång av dagen och allmän information plus spex, se urval av de nuvarande M:1ornas slutproduktion 'Södra Boulevarden 5'. Efter en skön uppsjungning visade sig dansprovet ligga först för min del. Efter nästan 2 timmars dans med uppvärmning, diagonaler och kombinationer av olika slag kände jag mig exhalterad och mer än nöjd. Det kändes som att hela ansiktet sken av lycka hela danspasset igenom och jag hade en bra kontakt med juryn.
Sångprovet skedde smärtfritt och med en jury som diggade med i de soulfyllda takterna.

Något som jag blev mycket förvånad över var de svåra frågorna som uppkom på intervjun, strax efter sångprovet, med tanke på vad de övriga sökande fick besvara. Min hjärna arbetade frenetiskt med att svara ärligt och rakt på frågor som:

- Vad skulle du tillföra skolan och klassen?
- Hur skulle du vara i klassen?
- Hur skulle skolan kunna hjälpa dig i din utveckling?

Medan de andra sökande berättade hur snabbt intervjun passerade tyckte jag att min tid i intervjurummet gick avsevärt långsamt. Men efter en lyckad intervju väntade enbart dramaprovet. Improvisationen i grupp flöt på bra och jag gjorde det mesta för att gå in i mig själv och hitta mina förklaringar, beskrivningar och känslor för varje situation vi blev utsatta för.
Det sista och slutgiliga monologprovet kändes säkert och bra. Jag kunde lugnt och stilla komma in i rollen som jag fått en riktigt känslosam relation till. Teaterläraren berättade att hon var intresserad av det jag gjort tidigare i teater och avslutade med att jag såg mycket trygg ut i min roll.

Jag åkte från Bjärnum med ett stilla leende på läpparna och med övertygelsen om att detta var min absolut bästa audition någonsin!