När jag imorse kom till tåget visade det sig att tågen stått stilla i över 4 timmar. Trots att en ledning fallit över spåret för länge sedan fanns ingen information om ersättningsbussar eller när tågen skulle börja köra igen.
När väl informationen om bussarna kom meddelades ingen tid och efter att vi stått och väntat i en timme kom den första av 15, dock med slutdestination åt fel håll.
Efter 1,5 timme gav jag upp liksom många andra efter att många ringt åtskilliga samtal till Skånetrafiken och mötts av samma svar om och om igen:

- Bussar är abbonerade men vi vet inte när de anländer. Det kan ta timmar.

När sådana missöden sker undrar jag om Skånetrafiken överhuvudtaget har en katastrof- eller krisplan. Som det verkar i dagslägen ser det inte ut att finns och om det mot förmodan finns fungerar den extremt dåligt eller följs inte som den borde.

Det första Skånetrafiken borde göra är att sätta sig tillsammans med ledningen och komma överens om hur en katastrofplan ska se ut. Vad gör vi om en olycka inträffar? Vilka kontaktar vi? Vem ska få vilken information? När? Hur? Varför?

Steg två mot en bättre fungerande tågtrafik innebär en helomställning inom de områden som drabbas. Ett antal kontaktpersoner ska informeras om läget, utrustas med radio och nödvändig information och skickas ut till de stationer som drabbats. Än så länge inget svårt att genomföra!
Finns ingen plan på vilka som ska skickas ut får man dela ut dessa positioner på ett morgonmöte varje dag. Alla måste vara förberedda. Har man en katastrofplan ska alla vara införstådda med denna och den ska gå som på rullande band.

Steg tre att göra är att informera övrig personal på bussar, tåg och annan kommunal trafik via radiosändare. Det värsta för pendlare är busschafförer och personal på tågstationer som inte vet någonting om läget och som inte ens kan hänvisa till en kontaktperson.

Det fjärde steget blir till att direkt abbonera ett antal bussar. En vardagsmorgon kräver större resurser, en helgdag lite färre beroende på väder, månad och omkringliggande evenemang. Samarbete är otroligt avgörande i detta skede! Det får helt enkelt inte dröja fyra timmar innan man ens lyckats sätta in ett tiotal bussar för hundratals väntande passagerare som ska till jobb, möten eller bokade tider. Bussarna får inte heller komma en timmes efter varandra utan måste avgå med jämna mellanrum och följa tågens avgångstider plusminus 15 minuter. Inte mer än så!

Samtidigt som detta pågår måste Skånetrafikens huvudkontor vara införstådd med vad som händer på de olika platserna, kontaktpersonerna på vardera tågstation måste hålla kontinuerlig kontakt med växeln och på så sätt hela tiden vara uppdaterad med vad som händer.

Reparationsarbetet måste sättas igång från första inrapportering om olyckan för att på så snabbt sätt som möjligt åtgärda problemet.

Kommunikation är det viktigaste som finna i dagens informationssamhälle. Fungerar inte den stagnerar hela systemet!

Jag uppmanar:

- Skånetrafiken! Gör en katastrofplan och slipp arga pendlare som börjar ta bilen istället för att åka kommunalt!