Förfädersrundvandring i Linköping
Eftersom turnén i veckan anlänt till Linköping passade jag idag på att gå en förfäders- eller släktrundvandring i den sköna staden.
Det hanns med både besök av mormors barndomshem och av gammelmorföräldrarnas grav på kyrkogården strax bredvid. Tur att mamma min guidade mig via telefon medan jag lufsade omkring i nästan en halvmeter snö.
Har du någonsin känt känslan av värme och samhörighet i närheten av någon sedan länge bortgången människas gravplats/minneplats?
Efteråt fick jag mammas fina minnesbeskrivning om mormors gamla hus skickad till mig:
"Du skulle sett hur fint min mormor hade det inne hos sig. Stor hall med salonger, matrum, herrrum och jungfrukammare. Dubbeldörrar till de stora rummen. Man kunde springa runt mellan rummen och det fanns många platser att gömma sig på när man lekte kurragömma.
Förr i tiden kunde man ringa till personalen i köksdelen från de olika rummen. Det fanns en markeringsdosa på väggen utanför köket i serveringsrummet där man kunde se i vilket rum man ville ha service.
Det fanns en ytterdörr i köket ut till trädgården på gaveln där trädgårdsmästaren kunde komma in och få en kopp kaffe.
I köket fanns även ett stort kallt skafferi där man kunde gå in och hämta det mesta i matväg. Där stod även svaldricka i sånna där stora flaskor (som vi har hemma som prydnad).
Sen fanns en källare med en massa rum. Det var mörkt och luktade gott av kall olja!
Vinden var oxå spännande. Man kunde gå in i vindsdelen och klättra upp på en lång trästege. Där kunde man klättra upp och öppna en taklucka och titta ut. På vinden fanns det en massa spännande gamla saker, precis som på film.
Jag för min del sov ganska så dåligt när jag var där. Dels för trafiken ute på gatan och dels för att mormors alla klockor slog varje hel och halvtimma. Speciellt också till jul då tomten skulle komma. Jag fick så mycket godis och kakor så sockerhalten i kroppen var på topp.
Jag minns att jag hittade överallt utanför och kunde gå ner till stan och tillbaka utan att gå fel. Jag kunde genvägarna mellan husen. Det var inte långt alls!"
Jag tyckte direkt att det lät underbart! Jag kunde på något sätt känna dofterna, smakerna och höra ljuden inifrån och utanför huset. Livlig fantasi brukar det kallas.
Kanske det är en av anledningarna till att jag blivit kreatör!
Kommentarer
Trackback
